Många har någon gång tittat upp mot en ljusblå himmel och undrat: varför är den egentligen blå? Frågan kan låta enkel, men svaret handlar om ljus, fysik och hur våra ögon uppfattar färg. Fenomenet kallas Rayleigh-spridning, och det förklarar inte bara varför himlen är blå, utan också varför solnedgångar blir röda och varför himlen ibland är grå.
Hur ljuset påverkar himlens färg
För att förstå varför är himlen blå måste man börja med solen. Många tror att solen är gul, men i själva verket är frågan vilken färg är solen lite mer komplicerad. Solens ljus består av alla färger i det synliga spektrumet – från violett till rött – och tillsammans bildar de ett nästan vitt ljus.
När solens strålar når jordens atmosfär träffar de små partiklar, som gasmolekyler och damm. Dessa sprider ljuset i olika riktningar. De kortvågiga färgerna (blått och violett) sprids mest, medan de långvågiga (rött och orange) fortsätter mer rakt fram. Våra ögon är dessutom mer känsliga för blått än violett, vilket gör att himlen ser blå ut i stället för lila.
Det betyder alltså att himlens blå färg inte kommer från något i atmosfären i sig, utan från hur solljuset sprids och bryts.
Himmelen eller himlen – vad säger man egentligen?
Språkligt sett är både himmelen och himlen korrekta, men de används på lite olika sätt. I vardagligt tal säger vi oftast himlen, som i ”himlen är blå i dag”. Formen himmelen är äldre och används ofta i religiösa eller poetiska sammanhang, till exempel ”fader vår som är i himmelen”.
Så oavsett om du tittar på en ljusblå himmel eller läser en dikt om himmelen, handlar det om samma sak – den luftfyllda sfär som omger vår planet och reflekterar ljuset från solen.
Varför himlen blir grå
En klar ljusblå himmel uppstår när luften är ren och molnfri. Men ofta är himlen i Sverige allt annat än klarblå. När den blir grå beror det på att moln eller partiklar i atmosfären sprider ljuset på ett annat sätt.
Moln består av små vattendroppar eller iskristaller som är mycket större än gasmolekylerna i luften. De sprider allt ljus lika mycket, oavsett färg. Därför ser himlen vit eller grå ut i stället för blå. Ju tjockare moln, desto mindre ljus släpps igenom, vilket gör himlen mörkare grå.
Vid dimma eller dis sker samma sak: ljuset reflekteras i alla riktningar och tappar sin färgstyrka. Därför känns en grå himmel ofta tung och dämpad – det finns helt enkelt mindre ljus som når våra ögon.
När himlen ändrar färg
Himlens färg är i ständig förändring under dagen. På morgonen och kvällen står solen lågt på himlen, och ljuset måste passera ett tjockare lager av atmosfären. Då sprids det blå ljuset bort, och de längre våglängderna – rött, orange och gult – tar över. Det är därför soluppgångar och solnedgångar ofta får så varma färger.
Mitt på dagen, när solen står högt, blir himlen som mest intensivt blå. På vintern, när solen står lägre även mitt på dagen, blir färgen ofta ljusare – nästan blekblå – eftersom solens ljus passerar mer luft.
Under vissa väderförhållanden kan himlen till och med se vitaktig ut, särskilt när luften innehåller mycket fukt eller föroreningar som sprider ljuset i alla riktningar.
Vilken färg är solen egentligen?
Som nämnt är solen inte riktigt gul, även om den ser ut så från jorden. I rymden är solens ljus nästan helt vitt, men när ljuset passerar genom atmosfären filtreras vissa färger bort. Det blå ljuset sprids ut över himlen, medan det som når våra ögon direkt från solen innehåller mer rött och gult – därför uppfattar vi solen som varm i tonen.
Det är samma effekt som gör att solen ser rödorange ut vid solnedgången. Ljuset måste då passera genom ännu mer luft, vilket filtrerar bort det blå och gröna ljuset nästan helt.
Himlen sett från rymden
Astronauter ser ingen blå himmel alls när de befinner sig utanför jordens atmosfär. I rymden finns inga molekyler som sprider ljuset, så där är himlen svart även när solen skiner. Det visar hur unik vår ljusblå himmel faktiskt är – den är ett resultat av atmosfärens egenskaper och hur mänskliga ögon tolkar ljus.
Därför är himlen blå – sammanfattat
När solljuset träffar jordens atmosfär sprids de blå våglängderna mest. Våra ögon ser därför himlen som blå, särskilt när vädret är klart. När moln eller partiklar fyller luften, sprids alla färger lika mycket och himlen blir grå. Solen själv är vit, men ser gul ut från jorden på grund av atmosfärens filtrering.
Nästa gång du tittar upp på en ljusblå himmel eller undrar över en grå himmel, vet du att svaret handlar om fysik, ljus och hur vi uppfattar färger – inte om att solen skulle vara gul i sig.