Glöm inte att ta hand om din hud på solsemestern

Hur stark är solen på semestern?

UV-index mäter hur stark solens ultravioletta strålning är och hur lätt du bränner dig. En svensk sommardag ligger index mellan 4 och 7 mitt på dagen. Runt Medelhavet är det sommartid högt eller mycket högt, mellan 7 och 10. Nära ekvatorn kan UV-index bli extremt högt. I bergstrakter där kan det passera 20.

Strålsäkerhetsmyndigheten anger att de flesta behöver skydda sig när UV-index är 3 eller högre. Myndigheten har också gått ut och uppmanat folk att inte använda UV-index för att planera när de ska sola. Kolla UV-prognosen för resmålet innan du går ut. Den finns i många väderappar.

Moln ger sämre skydd än många tror. Det krävs ganska tjocka moln för att UV-strålningen ska minska nämnvärt, förklarar Strålsäkerhetsmyndigheten i en intervju med Cancerfonden.

Så skyddar du huden i solen

Gör som man gör runt Medelhavet och ta siesta mitt på dagen. Mellan klockan 11 och 15 är solen som starkast och både 1177 och Strålsäkerhetsmyndigheten råder dig att ta paus från solen då. Skuggan kan minska strålningen med upp till hälften men skyddar inte helt, eftersom en del av den når dig från himlen runt omkring.

Kläder är det säkraste skyddet. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten skyddar löst sittande plagg bättre än tajta, mörka färger bättre än ljusa och tätt vävda tyger bättre än glest vävda. Ta på en solhatt med brett brätte som skuggar ansikte, öron och nacke. Solglasögon ska ha UV-skydd.

Välj och använd solskyddsmedel

Välj en solkräm med faktor 30 eller högre, som 1177 rekommenderar. Solskyddsfaktorn, SPF, visar hur bra produkten skyddar mot UVB som ger solbränna. Inom EU ska solskyddsmedel också skydda mot UVA, som tränger djupare in i huden. UVA-skyddet ska vara minst en tredjedel av SPF-värdet och produkten får då märkas med en cirkel där det står UVA.

Läkemedelsverket förbjuder påståenden som sunblock, fullständigt skydd eller skyddar hela dagen, eftersom inget solskyddsmedel ger det. Företaget som säljer produkten ska med standardiserade tester kunna visa att skyddet stämmer. Köper du solkräm från Japan eller Korea ser du ibland märkningen PA med plustecken, ett annat system för UVA-skydd som vi förklarar i guiden om koreansk hudvård.

Så mycket solkräm behöver du

SPF-värdet testas med 2 milligram per kvadratcentimeter hud. I verkligheten använder de flesta bara en fjärdedel till hälften av den mängden och får då ett betydligt sämre skydd än förpackningen lovar. Cancer Council Australia räknar med att en vuxen behöver runt 35 ml för hela kroppen. Det motsvarar minst en tesked för ansikte, hals och öron, en för varje arm, en för varje ben, en för framsidan och en för ryggen.

Smörj på solkrämen ungefär 20 minuter innan du går ut på ren och torr hud. Smörj om varannan timme och direkt efter bad, svettning eller när du torkat dig med handduk. Vattenfast solskyddsmedel är bra för barn och när du badar mycket. Även det behöver förnyas.

Solskydd i olika situationer

Om du har bränt dig i solen

Solbränd hud blir röd, varm och svider. Ibland bildas blåsor. Håll dig borta från solen några dagar och kyl huden med kallt vatten eller en återfuktande hudlotion. Receptfri hydrokortisonsalva kan lindra klåda och sveda enligt 1177.

Kliande små röda prickar, knottror eller blåsor som kommer några timmar eller dagar efter solen är ofta soleksem. Det är vanligast på våren och försommaren och när du reser till starkare sol än du är van vid. Återkommer soleksemet flera gånger bör du kontakta vården.

Mår alla bättre av att sola?

Solens UVB-strålning gör att huden bildar D-vitamin. Under sommarhalvåret får du dagsbehovet om ansiktet och händerna kortvarigt får sol, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten. En del av vitaminet lagras i fettvävnaden inför vintern. Du behöver inte bli brun eller bränd för att få D-vitamin.

Maten ger också D-vitamin, främst fet fisk, ägg och berikade mejeriprodukter. Livsmedelsverket rekommenderar tillskott till några grupper:

Många känner sig piggare av sol och ljus, men den bruna färgen är ett tecken på att huden har skadats. Pigmentet bildas för att skydda cellerna mot mer UV-strålning. Därför avråder både Strålsäkerhetsmyndigheten och Cancerfonden från att sola för att bli brun.

En svensk studie från Lund följde 29 518 kvinnor i 20 år. Kvinnor som undvek solen hade en förväntad livslängd som var 0,6 till 2,1 år kortare än för dem som var mest i solen. Skillnaden berodde främst på fler dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Det är en observationsstudie som inte kan visa att solen var orsaken, eftersom kvinnor som är ute mycket ofta rör sig mer och har andra vanor. Resultatet talar för att vistas ute i dagsljus, inte för att bränna sig.

Solvanor och hudcancer

År 2024 fick 5 602 personer i Sverige diagnosen malignt melanom och 491 dog av sjukdomen. Antalet fall har ökat med i genomsnitt 4 procent per år de senaste 20 åren. Cancerfonden beräknar att omkring 4 000 av fallen varje år orsakas av solvanor. I en undersökning från Strålsäkerhetsmyndigheten uppgav 46 procent att de bränt sig minst en gång det senaste året.

Titta på huden efter semestern. Ett födelsemärke som växer, ändrar färg eller form, kliar eller blöder ska undersökas av en läkare.

Vanliga frågor om solskydd på semestern

• Paus 11-15. Skugga och kläder först.
• Faktor 30 eller mer. Med UVA-skydd.
• Sju teskedar. Och smörj om efter bad.
• D-vitamin utan bränna. Kort tid i solen räcker.