Hoppa till innehållet
HälsoguideFör hela vardagen
Sök

Från Hälsoguide

Ont i ländryggen, orsaker, vad som hjälper och när du ska söka vård

Ont i ländryggen är mycket vanligt och går oftast över av sig själv inom några veckor. Vid ungefär nio av tio akuta ryggbesvär går det inte att hitta någon specifik orsak. Smärtan beror troligen på en liten skada eller retning i diskar, leder, muskler eller ledband som inte syns på bild.

Det viktigaste rådet är att fortsätta leva som vanligt och röra på sig, även om det gör ont. Vila gör att musklerna blir svagare och att besvären varar längre. Receptfria värktabletter kan hjälpa dig att röra dig. Kontakta en vårdcentral om det inte har blivit bättre efter två till tre veckor. Sök vård direkt vid domningar i underlivet eller om du inte kan kontrollera urinen.

80 %

av vuxna får ont i ländryggen någon gång

9 av 10

akuta fall saknar specifik orsak

2-3 veckor

utan förbättring är skäl att kontakta vården

Upp till 1 vecka

brukar muskelkrampen i ryggen sitta kvar

Lumbago, ryggskott och ischias

Ländryggen är den nedre delen av ryggen, mellan de nedersta revbenen och skinkvecken. Besvären kan kännas på olika sätt.

Olika typer av ländryggsbesvär

Välj typ.

Lumbago

Vanligt ryggont. Börjar ofta som en svag värk som ökar. Ryggmusklerna känns trötta och värken blir värre när du belastar ryggen, till exempel lyfter något.

Ryggskott

Kallas också lumbago acuta. Smärtan kommer plötsligt, ofta när du lyfter eller vrider dig. Det känns som en låsning med kramp i ryggmusklerna. Värken kan vara skärande, huggande eller molande.

Ischias

Lumbago-ischias betyder ont i ländryggen samtidigt som smärtan strålar ut i ett ben, ofta ända ner till foten. Ibland blir benet svagare och känseln påverkas. Orsaken är en irritation eller inflammation i ischiasnerven, till exempel från ett diskbråck.

Stel ländrygg

När värken känns ökar spänningen i musklerna runt det onda området. Krampen kan bli så kraftig att ryggen ser sned ut och det blir svårt att gå, sitta och ligga. Krampen sitter oftast i några dagar upp till en vecka.

Får ont någon gång80 %Ingen specifik orsakcirka 90 %Får besvären igenomkring 75 %Blir långvarigt2-7 %0255075100procent
Får ont någon gång80 %Ingen specifik orsakcirka 90 %Får besvären igenomkring 75 %Blir långvarigt2-7 %050100procent
Källa: Läkemedelsboken, Ospecifika ländryggsbesvär. Andelen som får ont gäller vuxna i den resursrika delen av världen.

Vad beror ont i ländryggen på?

Ryggraden består av kotor med broskskivor, diskar, emellan. På båda sidor finns facettleder. Allt hålls samman av ledband och muskler. Smärta i ländryggen kommer troligen oftast från diskarna och facettlederna. Den kan också komma från muskler och ledband.

Enligt Läkemedelsboken beror akuta besvär sannolikt på en liten skada eller retning i vävnaden. Den är så liten att den inte syns med dagens bildundersökningar. Smärtan utlöser en reflex som spänner ryggmusklerna. Spänningen gör i sin tur mer ont. Rörelse kan bryta den reflexen.

Vissa faktorer ökar risken för ryggont:

  • tunga lyft och lyft med böjd och vriden rygg
  • stillasittande och enformiga arbetsställningar
  • arbete på skakande eller vibrerande underlag
  • rökning, särskilt hos yngre
  • viktuppgång, där varje fem kilo extra ökar risken
  • låg trivsel och stress på jobbet

Ryggen förändras med åldern och diskarna blir tunnare. Det finns inget klart samband mellan de förändringarna och ont i ryggen. Många har tydliga förändringar på röntgen utan att ha ont. Andra har ont utan att något syns.

Så lindrar du ont i ländryggen

Fortsätt med vardagen så gott det går. Det är det viktigaste rådet från både 1177 och Läkemedelsboken. Ligger du och vilar mer än vanligt tar det längre tid för besvären att gå över.

  • Ta receptfria värktabletter under en begränsad tid, en till två veckor eller kortare, så att du kan sova och röra dig.
  • Ligg med en kudde under svanken och benen på en pall.
  • Stötta svanken när du sitter, till exempel med en hoprullad handduk.
  • Undvik låga soffor och stolar. Stå eller ligg hellre än att sitta.
  • Undvik tunga lyft. Måste du lyfta, håll bördan nära kroppen, böj på benen och vrid inte ryggen.
RullaRulla över på sidan.Benen utSväng benen översängkanten.Skjut uppSkjut ifrån med händernatills du sitter.
RullaRulla över på sidan.Benen utSväng benen över sängkanten.Skjut uppSkjut ifrån med händerna tills du sitter.
Källa: 1177, Ont i ryggen.

Paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) är förstahandsval enligt Läkemedelsboken. Läs på förpackningen och fråga på apoteket om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel.

Rörelse och träning vid ryggont

Rörelse minskar spänningen i ryggmusklerna och får kroppen att frisätta endorfiner, som dämpar smärta. Promenader är ett bra sätt att komma igång. Simning fungerar ofta bra, särskilt ryggsim. Övningar som stärker rygg- och magmuskler går också bra så länge det inte gör mer ont.

Det finns många övningsprogram för ryggskott och akut ryggont. Enligt 1177 finns inga vetenskapliga bevis för att de är bättre än att röra sig som vanligt. Välj det du tycker om och klarar av. De som fortsätter vara fysiskt aktiva löper ingen ökad risk att få besvären igen, skriver Läkemedelsboken.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om ryggvärken inte har gått över inom två till tre veckor. Det är extra viktigt om du är över 55 år.

Sök vård direkt vid dessa symtom

Du känner inte när du är kissnödig eller kissar på dig. Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen. Du har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen.

Plötslig smärta efter en olycka eller ett fall är också ett skäl. Samma sak gäller ont i bröstkorgen och magen, feber eller om du känner dig ordentligt sjuk. Är vårdcentralen och jourmottagningen stängda kan du söka vård på en akutmottagning.

Läkemedelsboken nämner fler varningstecken som läkaren tar hänsyn till. Det gäller smärta som börjar före 18 eller efter 55 års ålder, värk som är konstant eller ökar på natten, tidigare cancer och oförklarlig viktnedgång.

Behandling hos fysioterapeut och läkare

De flesta som söker vård får träffa en fysioterapeut. Du kan också vända dig till kiropraktor eller naprapat. Behandlingen kan innehålla manuell behandling, men den viktigaste delen är ett träningsprogram som är anpassat för dig.

Röntgen behövs oftast inte vid besvär som går över av sig själva inom några veckor. Vid svår smärta i mer än fyra till sex veckor kan läkaren överväga magnetkamera. Muskelavslappnande läkemedel kan prövas under kort tid. Effekten är svagt dokumenterad och de kan ge beroende. Starka smärtstillande läkemedel rekommenderas generellt inte eftersom de kan ge biverkningar och beroende.

Har du haft ont i mer än tre månader kan du ha rätt till multimodal smärtbehandling, där bland andra fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog arbetar tillsammans. KBT kan hjälpa dig att hantera smärtan och våga röra dig. Ibland kan en operation hjälpa, till exempel vid diskbråck som ger ischias. De flesta diskbråck går tillbaka av sig själva, så det kan vara klokt att vänta några månader.

Det finns inga tydliga bevis för att massage, akupunktur, tens, korsett, värme eller kyla hjälper vid tillfällig ryggvärk, enligt 1177.

Andra orsaker till ont i ländryggen

Tillstånd Typiska tecken
Diskbråck Vanligt och gör oftast inte ont. Trycker det på en nervrot kan det ge ischias
Spinal stenos Ont i skinkor, lår eller vader när du går, springer eller tar trappor
Kotkompression Svår smärta när kotor trycks ihop, ofta vid benskörhet
Bechterews sjukdom Värk i nedre delen av ryggen eller skinkorna och stelhet på morgonen
Infektion i kota eller disk Svår värk, feber och sjukdomskänsla. Mycket ovanligt

Förebygg ont i ryggen

Sitter du mycket på jobbet kan ett höj- och sänkbart skrivbord göra det lättare att avlasta ryggen. Skor med svikt i sulan är bra om du står och går mycket på hårt underlag. Rökning och övervikt är kopplade till mer ryggbesvär enligt Läkemedelsboken. Hur du trivs på jobbet och hur stressad du är påverkar också risken.

Vanliga frågor om ont i ländryggen

Varför har jag ont i ländryggen?

Oftast går det inte att hitta en specifik orsak. Smärtan beror troligen på en liten skada eller retning i diskar, leder, muskler eller ledband.

Hur länge brukar ont i ländryggen hålla i sig?

Oftast går det över av sig själv. Kramp i ryggmusklerna sitter oftast i några dagar upp till en vecka. Kontakta vården om det inte är bättre efter två till tre veckor.

Ska man vila eller röra sig vid ryggont?

Rör på dig så normalt som möjligt. Vila gör musklerna svagare och förlänger besvären.

Vad är skillnaden mellan lumbago och ryggskott?

Lumbago är vanligt ryggont som ofta börjar svagt och ökar. Ryggskott kommer plötsligt, ofta vid ett lyft eller en vridning.

Hjälper värme mot ont i ryggen?

Det finns inga tydliga bevis för att värme eller kyla hjälper vid tillfällig ryggvärk.

Vilka värktabletter hjälper mot ryggont?

Paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel är förstahandsval. Använd dem under en begränsad tid.

När ska man söka vård för ont i ryggen?

Om det inte är bättre efter två till tre veckor. Sök direkt vid domningar i underlivet, problem att kissa eller svaghet i båda benen.

Behöver man röntga ryggen?

Oftast inte. Röntgen ger sällan svar vid besvär som går över av sig själva.

Kommer ryggvärken tillbaka?

Det är vanligt. Omkring tre av fyra får besvären igen någon gång.

  • Rör dig. Vila förlänger besvären.
  • Oftast ofarligt. Går över på några veckor.
  • 2-3 veckor. Sedan vårdcentral.
  • Domningar i underlivet. Sök vård direkt.

Läs vidare på Hälsoguide