Hoppa till innehållet
HälsoguideFör hela vardagen
Sök

Från Hälsoguide

Förmaksflimmer, symtom, behandling och att leva med hjärtflimmer

Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort, eftersom de elektriska signalerna i förmaken blir kaotiska. Hjärtat pumpar sämre och risken för stroke ökar. Minst 400 000 personer i Sverige har förmaksflimmer. Det är den vanligaste betydelsefulla rubbningen av hjärtrytmen.

En del märker ingenting medan andra får hjärtklappning, andfåddhet och trötthet. Med blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke. Andra läkemedel, elkonvertering eller ablation kan lugna hjärtat. Kontakta genast vården om du får symtom för första gången. Ring 112 om du mår illa och är blek och samtidigt har ont i bröstet, svårt att andas eller svimmar.

Minst 400 000

svenskar har förmaksflimmer

1 av 3

med förmaksflimmer har inga symtom

24 timmar

är gränsen för akut vård vid känt flimmer i attacker

Över hälften

har även en annan sjukdom, oftast högt blodtryck

Vad är förmaksflimmer?

Hjärtats slag styrs av elektriska signaler som normalt startar i sinusknutan i höger förmak. Vid förmaksflimmer kommer signalerna i stället från andra ställen i förmaken. Hjärtat drar ihop sig i en oregelbunden rytm och ofta snabbare än vanligt.

Hjärtat hinner inte fyllas ordentligt mellan slagen. Blodtrycket kan sjunka och mängden syre i blodet minskar. Oftast klarar hjärtat att fortsätta arbeta, men i längden blir det slitsamt. Eftersom blodet inte pumpas ut lika effektivt kan en propp bildas i hjärtat. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan.

I vardagligt tal säger många hjärtflimmer. Det ordet kan också syfta på kammarflimmer, ett livshotande tillstånd som är något helt annat.

Symtom på förmaksflimmer

En del har inga eller bara otydliga symtom. Uppskattningsvis en tredjedel märker ingenting alls, enligt Hjärt-Lungfonden. Flimret kan då upptäckas av en slump vid en undersökning eller med en smartklocka som visar hjärtrytmen. Andra mår mycket dåligt, särskilt vid attacker.

  • hjärtat slår hårt och fort
  • oregelbunden puls
  • smärta, tryck eller obehag i bröstet
  • andfåddhet, orkeslöshet och trötthet vid minsta ansträngning
  • blekhet, illamående, svettningar och yrsel om blodtrycket sjunker
  • svimning

Förmaksflimmer i attacker eller permanent

Olika former av förmaksflimmer

Välj form.

I attacker

Flimret kommer och går. En attack kan vara från några sekunder upp till flera dygn och går oftast över av sig själv eller med behandling. Hos en del kommer attackerna flera gånger i veckan, hos andra går det många år mellan dem. Hjärt-Lungfonden kallar det paroxysmalt när episoderna går över av sig själva, oftast inom ett dygn och högst inom sju.

Permanent

Den oregelbundna rytmen håller i sig hela tiden och går inte att avbryta. Kallas också kroniskt förmaksflimmer. Läkemedel kan minska risken för stroke och lugna hjärtat.

Från attack till permanent

Med tiden kan förmaksflimmer i attacker utvecklas och bli permanent hos en del. Sunda levnadsvanor kan minska den risken.

När ska du söka vård?

Ring 112 om du eller någon annan

mår illa och är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet, har svårt att andas eller svimmar.

Situation Så gör du
Symtom och du har inte haft förmaksflimmer förut Kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning, annars akutmottagning
Diagnos med attacker och behandling, attacken går över inom 24 timmar Du behöver inte söka vård
Attack som varar mer än 24 timmar Sök vård på en akutmottagning
Attackerna kommer tätare eller påverkar vardagen Kontakta vårdcentralen
Permanent flimmer med symtom trots behandling, viktuppgång utan förklaring eller svullna ben Kontakta vårdcentral eller jourmottagning så snart det går

Vad orsakar förmaksflimmer?

Ofta är det oklart varför flimret uppstår. Risken ökar med åldern. Mer än hälften av dem som får förmaksflimmer har samtidigt någon annan sjukdom. De vanligaste är:

  • högt blodtryck
  • hjärtsvikt eller annan hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • överaktiv sköldkörtel

Hjärt-Lungfonden anger att minst 60 procent har en annan hjärt-kärlsjukdom, oftast högt blodtryck. När flimret kommer i attacker är det mindre vanligt med andra hjärtsjukdomar.

Så utreds förmaksflimmer

SymtomOregelbundenpuls,hjärtklappningeller andfåddhet.EKGElektroder påbröstet visar omdet ärförmaksflimmer.StrokeskyddBlodförtunnandeom risken förstroke är förhöjd.Lugna hjärtatLäkemedel,elkonverteringeller ablation.
SymtomOregelbunden puls, hjärtklappning ellerandfåddhet.EKGElektroder på bröstet visar om det ärförmaksflimmer.StrokeskyddBlodförtunnande om risken för stroke ärförhöjd.Lugna hjärtatLäkemedel, elkonvertering eller ablation.
Källa: 1177, Förmaksflimmer och Läkemedel vid förmaksflimmer.

Läkaren undersöker dig och tar ett EKG med små elektroder på bröstet. Blodprov visar om någon annan sjukdom påverkar hjärtat. Ibland får du föra dagbok över när besvären kommer, vilken puls du har och hur länge det håller i sig.

Behövs mer utredning får du remiss till en hjärtmottagning för till exempel arbetsprov, ultraljud av hjärtat och långtids-EKG. Ibland undersöks hjärtat med magnetkamera, datortomografi eller ultraljud via matstrupen.

Behandling av förmaksflimmer

Har du en annan sjukdom som ökar risken, till exempel högt blodtryck, behandlas den också. Har flimret precis börjat och du inte haft det förut kan det avbrytas med läkemedel i dropp eller med elkonvertering. Då får hjärtat en elstöt medan du sover en kort stund under narkos.

Läkemedel vid förmaksflimmer

Välj typ.

Blodförtunnande

Vanligt för att minska risken att blodet klumpar ihop sig och ger stroke. Läkaren bedömer din strokerisk med ett särskilt system. Exempel på verksamma ämnen är warfarin, apixaban, rivaroxaban, edoxaban och dabigatran. Ökar risken för blödningar. Berätta om du tar värktabletter som ibuprofen, naproxen eller acetylsalicylsyra eller johannesört.

Betablockerare

Används ofta för att lugna hjärtat. Sänker puls och blodtryck. Kan ge trötthet, kalla händer och fötter och sömnproblem.

Rytmstabiliserande

Om betablockerare inte räcker. Lugnar de elektriska signalerna i hjärtat, till exempel amiodaron och dronedaron.

Kalciumflödeshämmare

Verapamil sänker pulsen och kan prövas om betablockerare inte fungerar.

Digitalis

Digoxin stärker hjärtats pumpförmåga och bromsar rytmen i vila. Ges ofta om du även har hjärtsvikt.

Sluta aldrig med blodförtunnande läkemedel eller betablockerare utan att först prata med läkaren. Avbryts den blodförtunnande behandlingen kan risken för blodproppar öka.

Vid ablation förs smala slangar till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken. Med värme, kyla eller elektriska pulser skapas små ärr som blockerar de felaktiga signalerna. Ingreppet görs oftast med lokalbedövning och lugnande medel och kan behöva upprepas. Operation blir aktuellt om annan behandling inte har hjälpt tillräckligt eller om du har en annan hjärtsjukdom.

Vad kan du göra själv?

Levnadsvanorna påverkar besvären. Har du attacker kan du minska risken att flimret blir permanent.

  • Minska eller sluta med koffein, till exempel kaffe och energidryck.
  • Undvik tobak och alkohol.
  • Rör på dig varje dag. Prata med läkaren om du är van att träna hårt.
  • Undvik stress och sov så att du blir utvilad.
  • Ät mat som får dig att må bra.

Det går att leva ett bra och aktivt liv med förmaksflimmer. Oro och ångest är vanligt. Många slutar träna, resa eller köra bil. Kunskap om sjukdomen och KBT kan hjälpa. Planerar du graviditet ska du prata med din läkare i förväg.

Vanliga frågor om förmaksflimmer

Är förmaksflimmer farligt?

Det ökar risken för stroke och kan i längden slita på hjärtat. Med behandling minskar risken och de flesta kan leva ungefär som vanligt.

Hur känns förmaksflimmer?

Som hjärtklappning, oregelbunden puls, obehag i bröstet och andfåddhet. En del märker ingenting.

Vad är skillnaden mellan förmaksflimmer och kammarflimmer?

Förmaksflimmer sitter i hjärtats förmak. Vid kammarflimmer pumpas inget blod ut. Enligt Hjärt-Lungfonden är det den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp.

Hur länge varar en attack?

Från några sekunder upp till flera dygn. Varar den mer än 24 timmar ska du söka vård på en akutmottagning.

Kan förmaksflimmer gå över?

Attacker går oftast över av sig själva eller med behandling. Permanent förmaksflimmer går inte att avbryta men kan behandlas.

Kan man träna med förmaksflimmer?

Ja, rörelse varje dag rekommenderas. Prata med läkaren om du brukar träna mycket.

Påverkar kaffe och alkohol förmaksflimmer?

1177 råder att minska eller sluta med koffein och att undvika alkohol och tobak.

Varför behöver man blodförtunnande?

För att minska risken att en propp bildas i hjärtat och orsakar stroke.

Kan en smartklocka upptäcka förmaksflimmer?

En smartklocka som visar hjärtrytmen kan ge en första signal. Diagnosen ställs med EKG i vården.

  • Oregelbunden puls. Ett typiskt tecken.
  • Strokerisk. Blodförtunnande minskar den.
  • Över 24 timmar. Sök akut vård.
  • Blek, illamående och ont i bröstet. Ring 112.

Läs vidare på Hälsoguide